Från min lilla horisont -
Visar Svensk volleyboll civilkurage?
Svensk volleyboll vågade inte ta avstånd från Mr. Ruben Acostas maktspel inför valet av president i FIVB utan gömmer sig bakom uttalanden som att vi skall verka inifrån? Hur verkar man inifrån? Går man runt och för ett allmänt resonemang eller pratar man direkt med Mr. Ruben Acosta?

Är det så angeläget för svensk volleyboll att inte våga ta avstånd från ett odemokratiskt tillvägagångssätt att vi måste hålla oss så väl med FIVB, eller är det FIVB som håller sig väl med oss, för att få arrangera en World Tour final på Åland?

Vågar jag skriva detta?

Nu valdes Mr Ruben Acosta till en ny fyraårsperiod som ordförande i FIVB? Jag bugar mig och säger Grattis Mr. Ruben Acosta. Vi skall alla ha klart för oss att Mr Ruben Acosta har gjort otroligt mycket bra för den internationella volleybollen, det kommer jag aldrig att förneka.

Var skall man möta en person med andra åsikter än mina egna? För mig är det naturligt att mötas öga mot öga!

Att gömma mig bakom synonymer i olika Forum har aldrig varit min stil. Falskt och oärligt, fegisar som inte vågar sätta ut sina namn, det finns bara ett ord, dåligt. Lägg ner hemsidornas forum eller är det symtomatiskt för volleybollen att ha synpunkter utan att våga sätta ut sitt namn? Eller är det för att hemsidorna inte är nog intressant som Forum skapas och förhoppningsvis fler besökare?

Är Mr Ruben Acosta som han beskrivs eller finns det ödmjuka betingelser även hos honom? Får jag chansen att komma i närheten av honom överhuvudtaget? Jag vet inte, men jag är väldigt nyfiken på att få göra det. Jag tror nämligen att Mr Ruben Acosta har mänskliga drag, jag respekterar honom, han har ju kommit till världen på samma sätt som jag själv gjort.

En av mina högre önskningar, visioner, drömmar är att få Mr. Ruben Acosta till Hyltebruk och en hemmamatch i ARENAN. Tänk Er själva att få den internationella presidenten till Hyltebruk! Det är säkert lika ”lätt” som att få vår egen kung till Arenan? Nu slår mig tanken att bjuda in båda för bestämmer sig den ene så kommer den andre också, hmm!

Fantastiskt vore om Mr Ruben Acosta skulle kunna se en av slutspelmatcherna i svensk volleybolls metropol Hyltebruk. Vilken höjdare.

Eftertanke
Det är så lätt att stå utanför och ha synpunkter, men jag tror säkert att SVBF:s styrelse gjort vad man bedömt vara rätt att göra. Det känns ändå så slätstruket? Men, jag lever i min lilla värld, väl medveten om att det finns en omvärld som ser helt annorlunda ut. Den nordiska klubb- och organisationskulturen fungerar på ett helt annat sätt än den sydländska. I vår nation sätter vi demokratiska spelregler väldigt högt. På andra ställen spelar mutor, hotelser, arrangemang mm stor betydelse. Genom goda vännen journalisten blev jag påmind om att de nordiska länderna är de minst korrupta i världen. Av fem nordiska länder finns alla med bland de åtta främsta. Så visst, synsättet på demokrati, ärlighet osv. är väldigt olika runt om i världen och otroligt starkt i norden. Så jag ansluter mig till styrelsens sätt att se på problematiken, påverka inifrån då kommer man längre än att stå utanför och se på och hemska tanke, kanske inte tillhöra organisationen över huvud tagit.

Jag är också säker på att Mr Ruben Acosta och jag har samma MÅL med vårt ideella arbete att volleybollen skall behålla sin position som världens ledande och största idrott. I övrigt har vi nog inte så mycket gemensamt?

Ishockey är stor hos oss, Färjestad BK är bäst, men hur stor är den i det globala perspektivet?

Sedan sist, eller sedan jag började skriva på krönikan…
Nu måste jag ta en paus för att orka med hemmamatchen mot Örkelljunga i eftermiddag, tänk vad lite som kan få en till stort engagemang. Hur skall jag kunna koppla om mentalt och göra ett bra jobb som ordförande och speaker på hemmamatchen? Men, vad är detta i förhållande till den globala världens många barn som svälter och utnyttjas av makthavare, alla fasanfulla krig, terrordåd och konflikter där oskyldiga människor drabbas? Egentligen ingenting. Men är det relevant att jämföra en liten sak med en ofantligt mycket större? Nej!

Från det att jag började skriva har vi vunnit derbyt mot Örkelljunga på hemmaplan och mot ärkerivalen i Falkenberg på bortaplan och senast mot Team Valla hemma i Arenan. Sex vinster av sex möjliga, precis vad en ordförande skall drömma om. Man blir aldrig bättre än man vill!

Nu fortsätter jag som jag under lång tid gjort att jobba för en av världens mest fantasiska sporter volleyboll. Att få skriva av sig är bättre än att lägga sig ner och ”dö” eller stånka om hur dåligt allt är, det har aldrig varit min melodi, att jobba hårt för något man tror på är däremot väldigt roligt.

Ta en titt på vårt ansikte utåt ”Elitseriebilagan” vad skall media tro om den, där finns lag bilder som aldrig skulle ha publicerats. Kvalitén på mycket som görs runt volleybollen skulle kunna vara mycket bättre än den är idag. Det finns några undantag med mina ögon sett, jag skall inte räkna upp dom, jag tror de flesta redan vet vilka?

Jag förringar aldrig den ideelle klubbledarens insatser, utan dom skulle idrotten aldrig överleva. Jag är också medveten om att den ideella tiden blir allt mindre. Vill man så finns den, men då måste viljan att arbete framåt finnas. Volleyboll Sverige kanske skulle vara lite självkritiska och ägna mer koncentration till att se möjligheterna? Det fanns en fantastisk broschyr för några år just med texten ”Vi ser möjligheterna”! Förresten läs, SVBF:s årsmötes beslut om svensk volleybolls framtidsvision, den borde finnas med som första punkt på varje klubbs styrelsemöte. Den är bra och det är den vi skall arbeta efter. Kanonskrift! Bestämmer sig nog många för att arbeta efter den kommer vi uträtta stordåd!

Någon berättade för mig om hemsidornas forum, jag orkar inte läsa dom och allt som skrivs där av en massa fegisar och det bästa av allt som berättas därifrån är att; ”Jag älskar när spelare och ledare i Hylte Volley upprör och väcker känslor”, hos oss finns en framtidstro.

Till sist tycker jag att Lasse Svensson skall få vara verksam i den nationella och internationella volleybollvärlden, ledare växer inte på träd!